“Jag drömmer om ett kontor i New York!”

4 frågor med Sandra Ljungberg, Östersund. Tekniksprångare på Medicintekniska avdelningen på Östersunds Sjukhus, Region Jämtland Härjedalen.

Visste du vad du ville göra i framtiden när du tog studenten?

Nej det gjorde jag inte, inte alls faktiskt. Jag sökte till veterinärprogrammet och kom in och precis där så insåg jag att jag inte alls var säker på att det var det jag vill göra. Jag valde istället att stanna och fundera och insåg då mer och mer att antingen läkare eller ingenjör skulle passa mig bättre. Idén till ingenjör kom av att jag har en bror som pluggar civilingenjör i teknisk fysik och en pappa som pluggade civilingenjör i datateknik. Eftersom jag innan min praktik tvekade mellan civilingenjör och läkare blev det extra bra att jag hamnade just på ett sjukhus!

Hur ser en typisk dag ut för dig?

En typisk dag för mig så stämplar jag in, sen kommer oftast någon av ingenjörerna på avdelningen och hämtar mig under dagen och säger att “nu ska jag iväg på det här vill du följa med?”. När jag inte följer med någon annan så har jag en hög med egna saker att göra. Mina egna saker är ofta det som vi kallar för förebyggande underhåll av lättare apparater, det kan exempelvis vara att kontrollera blodtrycksmanschetter, ekg-apparater eller nutritionspumpar. Oftast ska jag först felsöka apparaterna och sedan följa protokoll beroende på vad det är för utfall som visas. Protokollen är lite som labbinstruktionerna man hade i skolan. Mina egna uppgifter är väldigt självständiga och det är bra för då behöver jag inte någon som hjälper mig hela tiden utan jag kan arbeta själv, det lär man sig mycket på! Det är roligt att få så pass mycket eget ansvar, men också skönt att veta att det alltid är under uppsikt av någon annan, att jag alltid har någon att vända mig till om jag behöver hjälp.

Sen när det gäller de lite svårare sakerna så följer jag med andra som arbetar som ingenjörer på avdelningen. Det kan till exempel vara om det är fel på centraloperation, det är ofta väldigt spännande för då kan operationen vara igång när man kommer dit.

Vad är roligast med praktiken?

Det roligaste är att få komma ut på alla olika avdelningar och se att ingenjörsyrket kan innebära så mycket olika saker, och därmed också att jag får hjälpa till med så mycket olika saker. Till exempel häromdagen så installerade jag en dator på en avdelning, det hade jag aldrig trott att jag skulle göra, installera datorer på sjukhus. Men så fick man prova det också, och det är just det som är roligt, bredden det kan innebära att jobba som ingenjör. De som sitter på min avdelning har varit jättesnälla och sett till att jag får vara med på i princip alla delar av sjukhuset, imorgon ska jag exempelvis vara där sjukhusfysikerna arbetar och lära mig om radiologi.

Vad drömmer du om i framtiden?

Jag drömmer om ett kontor i New York, och om att göra karriär i något coolt företag. Jag får se om det är kopplat till sjukvård, det vet jag inte idag. Jag tänker att jag börjar med att plugga till ingenjör och så hoppas jag att jag vet lite mer specifikt sen.

Tekniksprånget har hjälpt mig väldigt mycket i mitt val av vad jag ska plugga till. Innan var jag osäker och velade fram och tillbaka men nu vet jag, till hösten blir det förhoppningsvis Industriell ekonomi i Linköping. Kanske är fem år i Linköping ett bra steg mot ett kontor i New York!