Nu handleder hon nästa generation
Våren 2016 påbörjade Johanna sin praktik via Tekniksprånget på ABB:s forskningscenter. Efter praktiken valde hon att utbilda sig inom elektroteknik. Idag är hon tillbaka på samma avdelning som civilingenjör och är för första gången handledare för tekniksprånget, åtta år efter hennes egna praktik.
Tiden som tekniksprångare
Johanna Navarrete-Emretsson gjorde tekniksprånget på Corporate Research på ABB. Avdelningen är unik och skiljer sig från traditionell produktutveckling i den mån att syftet är att hitta nästa stora grej med ett tidsperspektiv på 10 år in i framtiden, snarare än kommande år. Genom att kombinera forskning och en bredare syn med fokus på koncept snarare än enskilda produkter kan forskare och ingenjörer på Corporate Research skapa framtidens trender inom teknik. Dessutom finns det många olika typer av ingenjörer och kompetenser under ett och samma tak.
Johanna lyfter värdet av mötena och kontakterna hon skapade på ABB som tekniksprångare. På kafferaster och i fikarummet ställde hon frågor till ingenjörer inom olika fält om hur de hittade till yrket. På så sätt kunde hon bättre förstå vad det innebar att vara en ingenjör.
“Att jobba med saker praktiskt, men ändå ha den här förankringen i teorin, det känner jag var jätte-jätteroligt”
Vägen till ingenjör
Efter fyra månader som tekniksprångare, och ett par fristående kurser i USA via ett stipendium, var det dags för Johanna att börja plugga på riktigt. Hon påbörjade sin utbildning till civilingenjör inom elektroteknik på KTH. Valet av studier var direkt influerat av hennes tid som tekniksprångare.
Som student hade hon bestämt sig för att hon skulle slutföra sin utbildning och tackade nej när ABB erbjöd henne en fast anställning. Sommarjobb var däremot av intresse och Johanna fick en position på ABB under loven.
Därefter fortsatte Johanna sin anställning på 20–30% samtidigt som hon studerade, och skrev slutligen sitt examensarbete kring ett tidigare ABB-patent. Eftersom hon redan hade kunskaper från sin tid som praktikant så uppskattar hon att detta gav henne ett försprång på tre veckor gentemot klasskamraterna.
Handledare för Tekniksprånget
Som tidigare tekniksprångare har Johanna en djup förståelse för hur hennes handledarskap påverkar praktikantens upplevelse. Hennes handledarstil bygger på egna erfarenheter och kunskapen om vad som fungerar, och vad som inte gör det.
I stället för snabba möten med ingenjörer i fikarummet är handledarstilen nu anpassad för att Ally, Johannas nuvarande tekniksprångare, ska få möta ingenjörer i deras miljö. Johanna understryker vikten av att inte vara rädd för att lämna över sin tekniksprångare till andra kollegor inom företaget. Även om handledaren bär huvudansvaret så finns det också stöd från andra i teamet.
Hon har även varit noggrann med arbetsuppgifter och prioriterar att hennes tekniksprångare alltid har en uppgift som kan utföras på egen hand. En viktig aspekt för praktikantens upplevelse är eget ansvar och förståelse för varför uppgiften ska utföras. Finns det tid, är det alltid bättre att förklara för mycket än för lite.
Ally uppmuntras också att besöka så många avdelningar som möjligt och introduceras till många olika forskare och ingenjörer, det är viktigt att ha flera man kan prata med på företaget.
“Jag tror att det är viktigt, att det känns bra i matchningen mellan tekniksprångare och handledare.”
Varför handleda?
Tanken att få ge en ungdom den upplevelsen som hon fick har funnits i Johannas bakhuvud sedan hon började på ABB. Det krävdes bara en påminnelse i form av ett veckobrev i mejlen för att den idén skulle bli verklighet. För Johanna var det viktigt att beslutet kom från henne själv, och efter mer än tre år som anställd på ABB kände hon sig redo för att ta på sig ansvaret.
Processen därefter var inte komplicerad. Efter att hon anmält sitt intresse för att bli handledare fick hon en lista med kandidater att intervjua, och hon erbjöds stöd under anställningsprocessen från sin chef och HR-avdelningen.
“Jag kan hjälpa någon annan att göra ett bra val för sin framtid.”